gogelis-allehanda

Alla inlägg under januari 2014

Av gogelis-allehanda - 31 januari 2014 01:24



 



Någon som nyligen läst något ur innehållsförteckningen och bruksanvisningen

till den viktigaste apparat vi äger?  


Glöm båten, bilen,datorn osv

för jag menar vår egen kropp.

Det egentliga värdet har väl aldrig blivit rktigt fastställt,

men en sak är vi väl alla överens om;

den är en förutsättning

för allt annat i vårt liv.

Och desto mer vi respekterar, sköter ochförstår den

desto längre håller den 

 



Vår Kropp - Lymfsystemet, kroppens dräneringssystem

Lymfsystemet är ett kärlsystem som går ungefärligt parallelt med våra blodkärl, och har till uppgift att dränera överskottsvätska i kroppen och försvara den mot infektioner.


Lymfsystemet och blodkärlen har som sagt en mycket nära relation. från blodomloppets allra minsta kärl (kapillärer) transporteras inte bara syre, näringsämnen, hormoner, enzymer mm ut till kroppens celler. Utan också mycket vätska med salter, fett mm, mängden vätska är ju också naturligtvis beroende av hur mycket vi dricker. Eftersom det är en del vätska i omlopp både i blod och vävnader (celler), behövs lymfsystemet som ett dräneringssystem för att ta hand om överskottsvätskan som hamnat utanför blodkärlen i vävnaderna runtom.
 
Genom att lymfsystemet har tunna och smala kärl (lymfkapillärer) med öppna ändar ute i vävnaderna bland cellerna, kan de suga upp vävnadsvätska. Vidare från de små kärlen löper grövre kärl (lymfkärl), de liknar de blodkärl (vener) som går till härtat pga att de har klaffar i sina väggar. Dessa klaffar gör att flödesriktningen på vätskan blir den rätta - dvs mot hjärtat. Lymfkärlen har en muskulatur i sina väggar som automatiskt och ryttmiskt drar sig samman och driver vätskan i kärlen framåt. Så genom kärlens pumpande och backventilsfunktion drivs vätskan mot allt större kärl. 

Våra muskler hjälper också till att driva fram vätskan, deras sammandragningar gör att vätskan "mjölkas" fram i kärlen. Så då är det bara att påpeka rörelsen och motionens betydelse för kroppen, och i det här fallet då för lymfsystemet. Om egen rörelse är utesluten, har massage en hjälpande effekt. Skelettmuskulaturens rörelser är av stor betydelse för frampumpandet av vätskan och det är då viktigt att man andas på ett riktigt sätt, inte ytlig bröstandning utan från djupet.
 
  
 
Lymfkärlen tömmer sig i lymfknutor (lymfkörtlar), från dem utgår färre men större lymfkärl. De lymfkärl som kommer från höger arm och högra sidan av huvud, hals och bröst sammlas till en kort stam. Denna stam kallas högra lymfgången, och den tömmer sig i höger sidas nyckelbens ven (kärl som går tillbaka till hjärtat) och vätskan åteförenas med blodet. Benens, bäckenets och tarmarnas lymfkärl förenas med varandra i bukhålans bakre del. Där bildar de en lymfstam som kallas stora bröstgången, den följer ryggraden upåt genom buk- och brösthålan. I sin övre del tar stora bröstgången emot lymfkärl från vänster arm och vänster sida av huvud, hals och bröst. Däefter mynnar den ut i vänster nyckelbens ven (kärl mot hjärtat) och vätskan återförenas också där med blodet.

Förutom en dränerande funktion ingår lymfsystemet också som en väldigt stor del i kroppens försvarssystem (immunförsvaret). Det är mest inriktat på huden och mag- och tarmkanalen där mikroorganismer, så som bakteier, först kommer i kontakt med kroppen. På vägen från dessa ställen passerar lymfvätskan (lymfan = filtrat från blodet kallat vävnadsvätska, plus fett som sugs upp från mag-tarmkanalen), lymfkörtlarna som bildar lymfocyter ( celler som hör till vårt immunförsvar). När bakterierna kommer in i kroppen och till lymfvätskan, stimmuleras dessa lymfocyter att bilda försvar (antikroppar). Lymfocytena och antikropparna förs sedan ut i blodet där lymfan tömmer sig i nyckelbensvenerna, för att bekämpa smittämnen var de än finns i kroppen.

Lymfkörtlarna är alltså en slags försvarsstationer och de sitter oftast i grupper längs med lymfsystemet. De viktigaste ytliga lymfknutorna ligger framför örat, under hakan, i nacken, på halsen, i armbågsvecken, armhålorna, knävecken och ljumskvecken. Vid infektioner blir lymfkörtlarna svullna och de ytliga kan då klart kännas.

K E R
 
   
   

Av gogelis-allehanda - 30 januari 2014 00:24




 


Visste ni att detta Kölnervattens namn

är en gatuadress?



Fram till 1950-talet fanns 4711 i vartenda svenskt hem. Man hade kanske inte vattenledning, men en flaska kölnervatten hade alla råd med. Alla kvinnor hade det handväskan som den tidens handsprit att att ordna det mesta med - desinfektera, torka av barnen, ta bort fläckar, badda pannan och fräsha upp sig varma sommardagar. Ännu i början av 1970-talet fanns det 4711-automater på damtoaletterna på svenska pubar och restauranger. 
Som det sägs på ett enkelt och utmärkt kölnervatten som ännu säljs på finska apotek:
- förmånligt alternativ till våtservetter,
- friskar upp i sommarhettan,
- avlägsnar fett från ansiktshyn,
- underlättar elrakning som "pre-shave",
- desinficerar huden efter rakning

4711 började säljas i Sverige 1880 och åren 1905-1973 hade Ferdinand Mühlens till och med en svensk filial med tillverkning i Stockholm - den var i stort sett det enda som blev kvar av företaget sedan det exproprierats av USA efter första världskriget. 

 

Den tyska historien handlar om vattnet 4711 som var den första masspridda parfymen under eget varunamn. Richard Wagner (1813-1883) lär ha konsumerat väldiga mängder av just detta vatten. 

Historien om familjen Mühlens i Köln är att bankdirektör Mühlens äldste son Wilhelm fick receptet, eller licens att använda namnet Farina, i bröllopsgåva. Det ges ett exakt datum: 8 november 1792. Givaren (eller säljaren, enligt belackare) Jean (Johann) Marie Farina var en munk som bodde hos familjen; religionsförföljelserna var svåra i Frankrike i slutet av 1700-talet och många franska munkar levde i landsflykt i Tyskland. 


Wilhelm som var apotekare förstod att uppskatta gåvan och började tillverka vattnet i lokalerna på Jühlichsplatz 4711 vid Glockergasse, Klockgatan. Uppgifterna om när tillverkningen började varierar, som allt i den här historien: 1792 när han fick receptet, 1803, eller kanske redan 1772 som företaget självt uppger som födelseår för Kölnisch Wasser 4711. När tillverkningen än började så var Kölnervatten sedan länge etablerat som ett av många aqua mirabilis, just sådana som Giovanni Paolo Feminis handlat med i Milano och Köln hundra år tidigare. Trots att det inte fick marknadsföras som invärtes läkemedel i Tyskland dracks det fortfarande mest. Här inträffar förresten ytterligare en fransk ockupation av Köln som kan ha främjat vattnets spridning: De 20 åren 1794-1814 som Köln var införlivat i den nya franska republiken.

 

 

d

 

den första flaskan från 1820 var ett litet glasrör med vaxsigil

Etiketten i grönt och guld skapades 1839

 

 

  


 

Kontrollerbart är att långt senare, 1881, registrerades Eau de Cologne & Parfümerie Fabrik Glockergasse 4711 gegenüber der Pferdepost von Ferdinand Mühlens: "Eau de cologne- och parfymfabriken Klockgatan 4711 mittemot Ferdinand Mühlens hästhåll" - Ferdinand var Wilhelms sonson som tagit över 1873. 
Redan innan registreringen av namnet 4711 exporterades det; från mitten av 1800-talet till Asien och från 1870-talet till USA, där man på grund av de höga införselavgifterna började tillverkning 1879. Året därpå anlades en fabrik i lettländska Riga, vid den tiden hörande till Ryssland, och 1905 en i Stockholm.

 

 

Colognehistoria

En tysk stad gav namnet - Kölnisch Wasser, eau de Cologne, Aqua Coloniae, vatten från Köln
Det finns två huvudhistorier om hur det föddes, en fransk och en tysk, båda fulla av motsägande fakta.


"I vilket fall som helst tycks Eau de Cologne ha uppfunnits av en italienare, döpts i Frankrike och tillverkats i Tyskland." 

(Thompson, 1928)

 

 

 

Av gogelis-allehanda - 29 januari 2014 20:26


 




Uschiannemejet secken da de ble!


I blann sa en jo göre ett spatag i denne tvättekörga

söm alldri ser ud å bli tom hössen en än annstränger sä.

Sö då har jä liasöm hatt e tvätt da i da.

No era jo så atter maskin jä har e ente direkt å daks datum,

men kläene ser jo ud å bli rene i allefall töcker jä.

Nokk för att ögene ente e så bra,

men de jä ser me döm sö ser a tvätten ålraijt ud.

Men no vara jo de med denne maskin att en får kören på varme

tell en får opp en te de gradantalet en ska ha,

å så får en slö ån sö de höller sä där.

De blir jo ett faslit rännane i källartrappe för å passe på,

men en får väl bare tröde mett.

Men sö hetta jä nogge jä börja pelle me oppi köget å sen nogge ude i boa,

sö de ble atter jä glömte hele greja me denne tvätten.

Ente förrn jä töckte de börja bli e grann mye rög rönt i kreng mä komm jä påt.

Å jä söm ett stregg te källarn,

ja jä kan nokk nästen kalle mä rögdykare no.

Sö dänne gång behöver ja ente lure på om tvätten e ren äller ente,

för no e dänn nokk destinfisera ätter dätte koganet.

Tänkte jä sku vise dår maskin,

om de e noggen söm sku velle köben?

De e jo sö månge no söm vell ha gammle sager,

å dätte kanske e e sönn däringa ankvititet?

 

 

 

Av gogelis-allehanda - 29 januari 2014 15:33

 
 
 
 
Ja no hara vart ett faslett rännane här e stönn.

Ja de va så atter katta mi feck e kull me ongar här förleden,
fem stökker ble de inalles.
Men de ble a e lide grann tå en overraskelse dänne telldragelsen,
dänne katta ser jä jo nästen bare när ho vell ha mad
å när väret ente anses akseptabelt utå a.
Å sö har ho sö ho kann gå ud å inn söm ho vell sö,
för jä har gjort ett höl i dörra mi me svängdörr te na.

Sö skulle jä då en da lede ätter noggene kläer
söm jä hade längst in i kläskrubben,
å där lå ho me dässe kattongar.
Ja de va jo bare å höre rönnt om de va noggen söm velle ha döm
för jä e egrann för blödhjärta tell å ta ihjäl sönne små liv.
Å joda de va a allt de söm velle,
sö fyre tå döm ble bortlöva i ett naffs.
Men de va en liden rackare söm ingen va intressera tå,
sö dänn har jä bestämmt att jä behöller sjöl. 

Dänn röe feck pastorn ettersöm han va här å tinga pån.
Han velle apselut ha den farven pån
för de ska va sönne hejjare på å ta mössar hade han hört säjanes,
å de sprenger sö månge tå döm i dänne prästgårn å nogge fäller går de ente i.

Å en tå ungane han hadde en mängde lange rännar på sä,
dänn velle skolärarn ha.
Å de e nokk ente sö konstit att han velle de
för han e e grann langrannete sjöl me. 

Sö vara en söm va helt bedrövlit fläkkete
i noggene obestämbare farger.
Den va ho dama på tvätteriet å hämta,
å de kunne ju va passlit att han hammna där töcker jä.

Dänn söm va överväganes vid
dänn ble körkvaktmästarn sö gla i.
Han försöger å vare vid noggene ganger i året han me
sö han velle väl ha nogget söm påminten om de.
Men han e a himsket snäll dänne karn sö dänn lelle får et nokk bra
å jä ska ta mä en titt emollomåd.

Mett oppe i all denne häringa beskrivinga uttå färger på dässe små liv,
sö kommer jä å tänke på e lida historia
om en bonne vars kalv hade spronge väck.
Han sprang rönt å leda
å sö mötte han noggen å fröuan med aen i halsen
om han hadde sett "en goda fläkkete stud?
svart van vid , å fram van bag, å bagben hadn opp te hase"
 
 
 
 
 
 
För fler Nordbohuslänska kåserier mm
titta in på min facebooksida En bokkette Nolhôtte på Fäjsbokk
 
 
 
 
 
 

Av gogelis-allehanda - 19 januari 2014 01:21


 

 

 

Sitter här i soffan

bara några kvadratmeter från möbel

med de rendoftande lakanen

det fluffiga täcket

och den mjuka kudden.

Efter ett par misslyckade försök

att tillkalla John Blund med medhavd sömnsand påse,

lite får räkning och en hel del själv-övertalning/suggestion

för att få infalla i åtmistone någon av alfabetadeltaosv stadierna....

MEN icke sa Nicke!!! 

Detta trots det ihållande kroppsropet:

 

 




Men, men.... vad göra???

Kommer helt plötsligt att tänka på de gamla vaggsångerna

som på den tiden det begav sig hade rätt stor effekt på nämnda bekymmer

 

 

 

 

Hmmmm tjaaa.... njaaaa....

ja jag har en IKEA säng....

 

 




Men se på tusan.....

nu börjar jag åtminstone klippa med korpgluggarna

Ja där ser man

man skall inte förakta gamla beprövade metoder.... 

Jaha då kanske man skulle vagga sig iväg till den omnämnda möneln

och se om man invagga sig i sömnen och drömmens rike

 

 

 





Av gogelis-allehanda - 18 januari 2014 19:11


 

 

 

FILMISAR

 

Å vad man älskade dessa små pappersbitar!!!   

De sparade favoriterna behandlas med yttersta varsamhet,

och de som man kunde vara utan i den bunt man köpt i kiosken bytte man bort.

Minns när man stod där i kiosken och med en viss vånda

skulle välja vilken bunt man skulle köpa.

Det enda man hade att gå på när man valde

var ju filmisen längst fram i bunten,

och bunten kunde ju inte tas i sär.

 

      

  

  

 

  

 

 


 

        

 


Så det var med med spänning och blandade känslor

man nyfiket och förväntansfullt öppnade sin nyinköpta bunt.

När sedan reaktionen av öppnandet och bläddrandet lagt sig,

antingen det lutade åt besvikelse eller glädjeyttringar,

 var det att göra en värderande överblick och bestämma sig för hanteringen av dem

Vissa ville man inte för sitt liv bli av med och dem sparade man på ett säkert sälle.

Sen tog man med sig de som kom på andra plats i sin bunt när man gick till skolan.

Sen var det då de som gick an och de man inte alls ville ha

som man tog och använde i byteshandeln med de andra ungarna på skolgården.

Antingen hade man dem i bunten eller så hade man fixat en stopp(e)bok

av nån serie tidning el anteckningsbok etc

där man förhoppnigsvis fick bytat några till av snäppet bättre....

 

  

 

 

 

 

 

 


 Se fler samlarbilder på min facebooksida Filmstjärnor Pappersdoc  

Av gogelis-allehanda - 18 januari 2014 01:43

 

 

Så vackra bilder!  

 


Hittade den här länken med helt underbara foton 

som en rysk mamma tagit på sina två barn

på deras gård med omnejd.

 

De är mycket uttrycksfulla

och jag kunde helt enkelt inte låt bli att dela med mig av dem

 

http://www.boredpanda.com/animal-children-photography-elena-shumilova/

  

Av gogelis-allehanda - 18 januari 2014 00:23


 

 

Om det är någon dryck som har nostalgistämpel

så är det väl Coca-Cola   

 


    The Coca-Cola Company grundades 1886 i USA,

och det första Coca-Cola-koncentratet (Pemberton's French Wine Coca)

tillverkades av apotekaren John Styth Pemberton den 8 maj 1886 i Atlanta, Georgia.

 Pemberton sålde 1887 sitt recept till Asa Griggs Candler,

 och redan 1895 kunde man köpa Coca-Cola i hela USA.

Men dryckens genombrott som något av en nationaldryck kom först under andra världskriget

 då företaget sponsrat av den amerikanska armén,

hade ett antal mobila fabriker utomlands för att kunna erbjuda drycken till amerikanska soldater i fält i princip varhelst de befann sig.

Coca colan fick sitt genombrott i Europa under och efter andra världskriget,

den lanserades i Tyskland 1929 och 1953 kom drycken till Sverige.

Fram till 1953 var coladrycker förbjudna i Sverige

eftersom de innehöll fosforsyra och koffein.

Den första coladrycken som började säljas i Sverige var Cuba Cola,

vilken lanserades tre månader innan Coca-Cola kom till Sverige.

   Receptet till Coca-Cola beskrivs som en av världens mest vaktade företagshemligheter

som bara ett antal utvalda medarbetare har tillgång till

och det förvaras i ett bankvalv i Atlanta, USA.

 

Källa: Wikipedia

 

 

 

 

 

Ovido - Quiz & Flashcards